lördag 22 mars 2014

Vecka 6-9 Fortfarande mycket känslor....

Vecka 6
Denna vecka började med att Fanny och Melwin var hemma själva på grund av att de var sjuka. Daniel och jag jobbade och Emelie var i skolan. Bra att Fanny är lite äldre nu så hon kan ta hand om sin lillebror när de är sjuka, hon tycker om att ta hand om lillebror.

Onsdagen var alla friska och i skolan och på dagis. När jag hade slutat på jobbet så åkte vi hem och åt lite snabbt och sedan fortsatte vi till Ellen Key för utvecklingssamtal med Fanny. Allt var bara bra med henne. Veckan flöt på som vanligt med allt vad vardagen innebar.

Helgen var vi på tacomiddag med vårat kompisgäng med barn och det var jättetrevligt som alltid, det blev en sen kväll. Fanny var med Alma hemma hos oss och de sov när vi kom hem. Söndagen blev lugn för oss alla och Fanny var med Alma och tränade och sedan med Robin som sov hos henne.
Liten gosig Melwin
Vecka 7
Denna vecka var alla pigga och friska. Daniel och jag jobbade medan de stora barnen var i skolan och Melwin på dagis. Mamma har hämtat Melwin på dagis de dagar jag slutade sent. Jobbiga dagar på jobbet, att fortfarande inget få veta och alla anställda som är upprörda och oroliga, mycket känslor som är svåra att hantera. Kommer det en köpare, vilka kommer de i så fall anställa, kommer jag bli arbetslös. Så himla svårt att verkligen kunna fokusera på något annat än att känslorna tar över och tankarna går till framtiden om hur allt kommer att bli. 

Hemma känns allt ännu mera kaos för det är där som känslostormarna kommer och barnen förstår inte hur jag mår inom mig, när ens liv har totalt rasat ekonomiskt. Fortfarande känslor som bara finns inom mig och jag bara vill gråta men hittar inget tillfälle att vara ensam på. Det var ju inte riktigt så här jag hade planerat att allt skulle bli. Jag förstår inte varför jag hela tiden har sådan otur...Jag är inte bitter jag bara undrar och som tur är så finner jag inget svar.

Dagarna går och därmed vardagen. Barnen träffar kompisar efter skolan. På fredag var det dags för Emelie att ha tjejmiddag med sina vänner eftersom hon fyllt år så vi fick hålla oss i bakgrunden. Lördagen gjorde vi lite ärenden och tog det lugnt. Jag hade dessutom jour hela helgen, men det var lugnt. Fanny var med Robin som sov hos henne. 
Melwin
Vecka 8
Sportlov och jag som hade tänkt att ta någon dag ledig med barnen men nu var det lika bra att jobba eftersom jag då inte visste hur det skulle bli. Tjejerna var hemma och tog hand om lillebror. Robin var med Fanny hela veckan och sov över. Melwin tyckte att det var mysigt att få busa med Robin. 

Mamma och jag har hunnit med att gå promenader när jag kommit hem från jobbet. På fredagen hade vi möte med advokaten Helena på företaget, som berättade att det inte fanns någon köpare. Malin och jag fick veta det några timmar innan de andra och det kändes skönt även att beslutet var jobbigt att få. Nu var det verkligt att jag skulle bli arbetslös, som jag hatar mest av allt på jorden.

Många känslor och kände mig totalt knäckt efter detta beslutet. På lunchen gick Malin och jag en promenad för att få komma ifrån lite och få luft och samla sig till mötet med de övriga anställda. Ett tungt möte och ett tungt besked lämnades efter lunch till alla och alla vi kände oss ledsna och besvikna. 

När vi slutat och jag var väl hemma hos familjen så rann bägaren över och jag blev ledsen igen, men tur att man har sin familj som stöttning. Barnen förstår precis när man behöver deras kramar och finns där när inte Daniel är hemma.

När Daniel kom hem åkte vi till Mantorp för att hälsa på syrran, Magnus och Ellioth. På vägen dit skickar Emelie från baksätet ett så lång och fint sms, hon vet precis vad känslor är, min fina tjej. Jag blev så himla glad över det men samtidigt så himla rörd så jag började verkligen storgråta. Det kändes skönt att äntligen få bli riktigt ledsen. 
Ps, jag har frågat Emelie om det var okej att lägga ut det här...

Väl uppe i Mantorp hade jag lugnat mig och det var så mysigt att få träffa min syster med familj som vi inte träffar allt för ofta. Vi åt lite mackor och te och myste. På lördagen åkte Mahlin, Ellioth, Melwin, Emelie och jag till Cloetta center och tittade på Disney on Ice, Melwin tyckte att det var jättebra och spännande, det var bla Cars, Toy Story och Tingeling.



Vi åkte hem till Mahlin, Ellioth och Magnus och åt middag och umgicks lite till. Vid 19:00 åkte vi hemåt igen. Väl hemma packade vi upp och satte oss vid tvn. Robin kom till Fanny och sov hos henne. Söndagen var mamma och jag ute och gick. Emelie och jag gjorde några ärende. Sedan var det hockey för hela slanten hos oss.

Vecka 9
Denna vecka var det dags för jobb, skola och dagis för oss alla. 

Min sista vecka på jobbet och vi fick börja och sluta när vi ville men ändå göra vår tid. Det vi nu gjorde på jobbet var att strimla alla vara papper som inte behövdes längre, plocka bort, tömma, plocka i ordning, köra bort saker till andra ställen och se till att vi hade personal till våra kunder. Allt skedde smidigt och lugnt. Det blev mycket prat med personal som man hade kommit närmare efter allt. Fredagen när vi lämnade kontoret så var det verkligen med blandade känslor till att gå ut i arbetslöshet igen :( Men som alla säger inget ont som inte för något gott med sig. Allt kommer att ordna sig förr eller senare. 

Jag har lärt mig massor både om mig själv och som administratör, bredare kompetens, fått vara personalansvarig och allt vad det innebär, lägga schema och mycket mer. Nu vet jag hur det känns att bli uppsagd och vara med om en konkurs, ingen rolig lärdom men nyttig.

Annars denna vecka hände det inte så mycket mera än den vanliga vardagen. Barnen var med kompisar, läxor och Fanny träffade Robin som sov hos henne hela veckan. 

Lördagen kom mamma hot och tog barnen medan jag och Daniel åkte på en välbehövlig minisemester till Stockholm. Först landade vi hos min storebror (kusin), kallade honom det förr, han betyder mycket för mig och har alltid gjort det. Vi hälsade på dem i sitt paradis på landet med stora fina hus och pool och hästhage med mera. Så himla mysigt att äntligen ses igen, vi bestämde att ses till sommaren igen, vill verkligen visa barnen hur fint de har det och bara för att ses igen. Träffade även mina kusinbarn, de hade vuxit ordentligt på 8 år


Hotell Park Inn
När vi kom till hotellet så var de första vi såg en gammal kompis till Daniel, vart man än åker så ser man alltid någon man känner, lite kul faktiskt. 
Ni som känner mig bra vet ju hur höjdrädd jag är och när jag fick veta att hotellet var "bara" 13 våningar högt så ringde jag receptionen direkt två veckor innan och berättade att jag verkligen inte ville bo högre än på max 3 våningen. När vi kom dit så undrade de om våning 1 skulle bli bra och Daniel bara tittade på mig och flinade. Hahaha alltså jag vet att jag är töntig men jag kan inte vara högre. Det känns som att jag ska svimma. När vi var i Göteborg i somras så åkte jag med hissen på Gothia Tower på 26 våningen fatta att tårarna rann och jag blundade verkligen eftersom det är glas runt om och man ser verkligen allt. 

Helgen i Stockholm blev så mysig och lugn och verkligen behövlig då Daniel och jag har varit barnfria 1 gång innan på 16 år, så nu var det dags. Vi hade kontakt med barnen och mamma några gånger. Fanny sov hos Robin på kvällen. 

Så mysigt att vara borta men skönt att komma hem till huset med barnen igen. Mamma hade varit snäll och städat och lagat mat till vi kom hem. Min älskade fina mamma, hon är underbar. Barnen älskar henne i massor.

tisdag 4 mars 2014

2014 blev inte som jag tänkt....Katastrof i mina tankar (v 2-5)

Vecka 2
Måndagen var det trettondagsafton och jag hade jobbjour men det var en lugn dag, lite småpyssel bara. Jag har städat, plockat och tvättat hemma. Barnen har varit lite slöa och bara suttit hemma och tagit det lugnt. Resten av veckan har jag och Daniel jobbat. Barnen har varit i skolan och på förskolan. Efter skolan har tjejerna varit med kompisar. Daniel och jag har inte gjort så mycket när vi har jobbat klart och kommit hem förutom det vardagliga med tvätt, matlagning och plock. I helgen har vi tagit det lugnt hela familjen. Fanny har sovit hemma hos Robin. Emelie var med Clara. På söndagen var jag och jobbade lite med saker vi inte hunnit under veckan.
Fanny, mamma och Melwin
Vecka 3
Var även denna en vanlig vecka med arbete för Daniel och mig. Barnen har varit friska och varit i skolan och på dagis hela veckan men i helgen blev Fanny och Melwin sjuka med feber, hosta och snuva. Emelie har varit med kompisar och Fanny har varit med Alma och Robin. Vissa veckor bara rinner iväg utan att man gör något speciellt. Vi har tvättat, plockat och städat. Hjälpt barnen med deras läxor och bara umgåtts med dem. Hela helgen blev vi bjudna på mat hos mor och far och det är alltid uppskattat både att slippa laga och att tänka på vad man skall laga. Ibland undrar jag om det bara är vi som kör på i samma hjulspår med maten och det blir ju så tjatigt tycker jag.
Emelie som liten
Vecka 4
Denna vecka kommer jag att minnas med olika känslor, att från ena stund vara helt underbart tills nästa stund bli till en katastrof. Nu får ni inte tycka att jag är jobbig när jag skriver mycket om känslor för då ska ni absolut sluta att läsa nu.

Måndagen var Melwin sjuk och var hemma hos mamma medan Daniel och jag jobbade. På kvällen när vi kommit hem och alla var mätta och glada så satte vi oss i soffan och myste innan vi lade oss för natten. Natten slutade med att jag blev dålig och fick ringa ambulans för att 1177 och 112 trodde att jag fått en hjärtinfarkt men som tur av så var det bara ett falskt alarm. Ambulanspersonalen berättade för mig att jag skulle vara hemma några dagar pga stress. Så jag bestämde att jag kunde lika gärna vara hemma några dagar med Melwin som ändå var sjuk och det var jag.
Melwin bus
Onsdag hände det något som jag tror att jag aldrig kommer att glömma. Min närmsta kollega ringer mig på kvällen och berättar att vår chef var försvunnen. Mer visste vi inte, där kan jag säga att redan då bröt jag ihop. Detta händer väl bara på film eller?! Kan säga att frågorna var många men ingen kunde ge något svar. Torsdagen kopplades missing people in och en notis i vt. Jag skulle inte skriva om detta om det inte varit ute i tidningen eller på missing people, men jag kommer inte gå in på detaljer. Min närmsta kollega och jag pratade mycket om händelsen och vi hade krismöte på jobbet som jag inte var på.

Jag var totalt knäckt men hade mycket stöd av familjen, mor och far, syrran och mina fina vänner. Hur kan något så bra gå åt skogen? I Skrivande stund så är jag fortfarande ledsen, knäckt och besviken.

På fredagen gick jag till jobbet för kände att jag inte kunde lämna min kollega mitt i allt även att jag borde vara hemma och pigga på mig och Melwin som fortfarande var sjuk. Väl på jobbet så fick vi veta att på måndag skulle företaget sättas i konkurs. Helgen som kom har jag inte mycket minnen ifrån förutom att hela vår familj blev berörda av allt som hände. På lördagen firade vi Emelie som fyllde år kommande tisdag, med släkten. Från att ha haft ett jobb som jag gillade till att bli arbetslös och inte få den där ekonomiska tryggheten igen efter 2 tuffa år i plugget kändes helt skitjobbigt för oss. Tur man har familj, syster, mor och far samt alla vänner som finns när vi behöver det.
Melwin
Vecka 5
På måndagen försattes företaget i konkurs och vi blev uppsagda alla 35 anställda. PANIK rådde på jobbet, alla var besvikna, ledsna och omtumlade efter allt. Vi fick också veta att vi fick garantilön och arbetsplikt en månad, 28 februari skulle bli sista dagen om ingen köpare hittades. Ännu en dag jag bröt ihop när jag kom hem med ett tungt besked att det verkligen hade gått i konkurs. Någonstans inombords hade en röst sagt att allt skulle ordna sig men icke.

Daniel jobbade som vanligt och barnen var i skolan och på dagis. Väl hemma kramades via alla och grät och ingen hade någon matlust men vi lagade mat allihopa. Så skönt att alla hjälps åt utan att man ens behöver säga att man inte orkar. Vi lade oss tidigt i hopp om att kunna sova. Melwin vaknade och gallskrek och sa att vi inte fick röra hans ben och han kunde inte gå på dem. Växtvärk? På morgonen efter kunde han inte gå och vi fick inte röra hans fot. Han berättade då för oss att han hade hoppat ner från ett litet hus på dagis och fått ont i foten. Jag tittade på foten samt kände och klämde och märkte att han hade så ont i hålfoten och fram till stortån så att han blev ledsen, foten var jättesvullen under och på tårna. Säkert en liten spricka för han hade ont i 4 veckor.

Dagarna gick på jobbet och glädjen samt koncentrationen på att arbeta fanns inte längre. Ingen av oss som jobbade kände att det var roligt men vi gjorde det för kunderna och att vi var tvungna men det var känslomässigt jobbigt och påfrestande att bara fortsätta som inget hänt. Dagarna gick och inget hände och inget fick vi veta. Alla undrade och frågade oss på kontoret och alla vi pratade och stödde varandra på olika sätt. Vi hann att komma varandra väldigt nära.

Några dagar efter konkursen så hittades vår chef och kom tillbaks hem. Mycket spekulationer har varit angående försvinnandet men det är bara han själv som vet varför. Detta kommer jag inte skriva något om med hänsyn till han och hans familj.
Emelies regnbågstårta
På tisdagen den 28 Januari fyllde vår fina dotter 13 år och det firades av oss med en myskväll med familjen. Mamma hade hämtat hem Melwin från dagis men åkte hem när jag kom hem. Veckan flöt på i vanlig takt. Trött och sliten för situationen som den var på jobbet så fanns det ingen ork över. Fredagen efter jobbet åkte jag till dagis och hämtade hem en trött son. Vi gjorde oss redo för att fira Emelies födelsedag på Guldkant med familjen Karlsson medan sonen fick vara hos mor och far. Supergod mat åt vi alla och supertrevligt som alltid. Vi hämtade sonen med 39,5 graders feber hos mor och far och Karlssons kom hit och fortsatte med glass mer snack. Robin sov hos Fanny.
Liten Melwin
Det blev en innehelg med sjuk son och film. Tycker att helgerna går alldeles för fort den hinner knappt börja förrän det är söndag kväll. Jag brukar hinna tanka in mer energi för en ny vecka men i detta läget på jobbet med ovissheten om att det kanske skulle komma in en annan utövare så var det svårt att hitta energin. Alla vi anställda ville veta men ingen visste något...

Nytt år 2014 Vecka 1

Vecka 1
Känns motigt att gå upp när man har 3 barn hemma som sover hemma, visst jag vet att de har lov, men tur att jag gillar mitt jobb och inte har ågren för att gå dit. Dagarna bara springer på när man jobbar och det känns som att man inte hinner någonting efter alla dessa lediga dagar. Barnen har varit med kompisar en del.

Nyårsafton var vi hemma och myste lite på dagen och på kvällen skulle Fanny ha några tjejkompisar hemma. Vi i övriga familjen åkte till familjen Karlsson för att fira nyår som vi nu gjort i 11 år, det är vår tradition att fira med dem. Förra året var de utomlands och då kändes det så tomt men så blir det ibland så vi var så glada att de var hemma i år och firade med oss. I år var familjen Elmerfjord också med och firade. Vår meny bestod av förrätt: ugnsstekt gratinerad hummer, varmrätt: smördegsinbakad oxfilé med potatisgratäng, svampsås och sallad, efterrätt: marängsviss. Barnen var uppe hela tiden och de lekte och hade kul. Det var jättetrevligt som alltid. Smällde några smällare på baksidan.




Jag vet att bilderna är suddiga men det var mörkt när jag tog dem. Vi kom hem 02:30 efter att vi hämtat hem Fanny, som varit ute med sina vänner och hamnat hemma hos Robin. Nyårsdagen sov vi alla till 10:30, så det blev en sen frukost. Det blev pizza till mat för ingen var pigg nog att laga mat. På torsdagen och fredagen var det dags för jobb för mig medan resten av familjen var hemma, tjejerna var med kompisar. Jag jobbade över en del. Helgen var det lite ärende som utfördes som inte hinns med i veckorna. Vi bjöd mor och far på middag hos oss. Fanny var med Robin och kom hem sent. På söndagen var vi med familjen Gusenhav och familjen Carlsson på Leklandet i Hultsfred och barnen gillade det. Resten av helgen har vi tagit det lugnt.