Vår älskade dotter Fanny
Det var verkligen längesedan jag bloggade och tyvärr kommer jag inte skriva vecka för vecka under dessa veckor utan skriva lite allmänt vad jag och familjen har gjort. Första och andra kvartalet på året har ju för vår familj haft det lite turbulent av olika anledningar, nu börjar vi känna av det genom att energin har tagit slut, vilket har gjort att den sista energin har gått till jobb, skola, dagis och familj. Men ska försöka att sammanfatta lite av det.
Vår dotter Fanny flyttade hemifrån i april i år och det har varit tufft för hela familjen men så klart är vi glada att hon är lycklig med sin Robin. Hon skulle bara sova över några nätter i hans lägenhet som han flyttade till i april men hon kom inte hem igen. Det blev lite chockartat då vi inte var beredda på det, men så blev det. Hon har verkligen förändrats och lagar mat, städar och tvättar åt dem båda. Vi saknar henne verkligen hemma, hon hälsar inte på oss så ofta, när de väl kommer hit så har de inte tid att stanna utan vill bara hem till sig själva, kommer faktiskt ihåg den känslan från mig själv när jag flyttade hemifrån.
Jag har jobbat och lärt mig massor på mitt jobb på psykmottagningen men än är jag inte fullärd. Barnen har varit i skolan och på dagis. Efter det har barnen gjort läxor och varit med kompisar. Daniel har jobbat han med. Sedan har vi gjort vardagssysslor som måste göras.
Sonen
Äntligen i slutet av maj började familjen och jag att få tillbaka lite energi efter allt som hänt och börjat känna mer ork till mer än det vardagliga livet. Härligt, det tar lång tid att återhämta sig och skönt när man känner att man är på banan igen.
Syrran och Ellioth skulle komma till oss över helgen den 6-8 juni. Jag och mamma hade varit hos min faster och hälsat på torsdagen den 5 juni och jag åkte hem vid 17:30 för att äta lite mat som Daniel lagat medan jag var iväg. När jag kom hem och hade satt mig vid matbordet så ringde mamma och sa att hon måste åka till akuten med pappa. Jag blev ledsen och kände hur energin återigen försvann på bara en sekund. Pappa hade ramlat från en ställning från 3 meters höjd och mådde inte bra.
Jag ringde syrran som bestämde sig för att åka ner redan samma dag till oss. Vi satte oss i bilen och lämnade Emelie och Melwin hos Fanny och Robin och fortsatte till akuten. Det kändes så ledsamt att se pappa så som han såg ut. Han var sned i hela vänster bröstkorg, var ansträngd när han pratade, hade ett jack i huvudet, samt lite skrubbsår och blåmärken. Det blev röntgen med en gång och limning i huvudet.
Pappa på akuten
Röntgenplåtarna visade multipla revbensfrakturer på båda sidor av bröstkorgen samt en punkterad lunga. De bestämde att lägga in pappa på IVA med lungdrän och starkt morfin direkt i blodet samt ryggmärgsbedövning för att lindra de kraftiga smärtorna. Alla som känner min pappa vet hur smärttålig han är, han klagade inte en gång. Som tur var gick allt vägen med pappa och han hade en väldig änglavakt att han överlevde. Syrran kom ner med Ellioth. Vi tillbringade hela helgen på sjukhuset. Pappa som är så envis ville åka hem redan på söndagen, han mådde efter omständigheterna hyfsat och lovade stillhet i några veckor för att inte lungan skulle bli sämre igen. På kvällen på söndagen åkte Mahlin och Ellioth hem.
Pappa på IVA
Veckan som följde var det skolavslutning för tjejerna, Emelie slutade sexan och Fanny nian. Så stora barnen har blivit. Sommarlov för dem och jobb för Daniel och mig några veckor till. Melwin var sjuk i två veckor med förkylning feber och ögoninflammation, han var hemma med mormor, Emelie och Daniel växelvis. Emelie var med kompisar emellanåt.
Fin tjej
Vi hade redan i våras blivit bjudna till familjen Karlsson på Böda (till deras husvagn) på midsommarafton vilket vi självklart hade tackat ja till. Vi åkte dit på torsdag eftermiddagen efter att vi slutat jobba. Fanny valde att följa med i sista stund, så mysigt. Man märker att både Emelie och Melwin blir glada när hon är med, de saknar henne hemma. Vädret var kallt och blåsigt som det brukar vara på midsommar. Vi åt god mat, tog härliga promenader, spelade kort, myste, umgicks och bara hade det så mysigt. Böda levererar verkligen även om vädret är halvdåligt och såklart var vi ju hos våra fina vänner. Vi sov i deras förtält och det funkade jättebra även att det var kallt och vi frös. När vi kom hem därifrån hade Melwin feber igen.
Daniel och jag jobbade några veckor till och Emelie och Melwin var hemma själva och med mormor. Fanny sommarjobbade på Mariebergs trädgård och rensade ogräs, hon tyckte verkligen att det sög att rensa ogräs 6 timmar per dag i 3 veckor, men kul när pengarna kommer. Jag hann med att gå till synoptik för att få terminalglasögon till jobbet, jag betalade lite extra för att få de jag ville ha och jag kan tala om att nu ser jag perfekt, så kul att se skillnaden.
Jag har också hunnit med att få akupunktur i min höft för trokanterit och det gjorde något fruktansvärt ont men eftersom jag inte ville ta smärtstillande läkemedel eller kortisonspruta så hade jag inget val. Efter 11 månader med smärta så har det blivit mycket bättre med akupunkturen. Efter molande smärta på nätterna så kan jag nu ibland sova helt utan att känna av något.
Akupunkutur, aj aj.
Vecka 27 på fredagen efter att vi jobbat firade jag in min 5 veckors ledighet med både mammaledigt och semester och Daniels 6 veckors ledighet med semester och pappaledigt. Känslan som man har den dagen är helt obeskrivlig. Fanny jobbade sin sista dag på sommarjobbet då och fick då ta sitt efterlängtade sommarlov.
Vi hade tur för nu kom det fina vädret och värmen så vi tillbringade några dagar på sjön vecka 28, både på päronholmen och några turer i båten. Fanny var med oss några gånger. Torsdag kväll och fredag packade vi för en vecka på Böda Sand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar